Söker en bok – finns inte

img_0037

Har en vän i facebook som ofta pratar om sin fina bok. Den heter ”Speglingar i ljuset” av Shakti Gawain. Den boken har gett henne flera aha-upplevelser.

Det ska visst vara en årsbok med innehållande ord med djup. Ord för varje dag. Den boken finns inte att få tag i någonstans. Äger du en sådan bok så var rädd om den.

Själv har jag lagt in en bevakning på den boken inne hos Bokbörsen.

Har du själv någon liknande bok eller någon annan bok som du tycker om så berätta gärna det. Alla små korn som gör livet roligare och mer givande är bra för oss alla.

Ha en bra och givande dag/ kram ❤

Det doftar frisk och gott

img_0028

Jag är en sådan person som gillar ved. Fast det tar ont i mig då jag ser hur skördaren har fällt stora tallar. Ovanligt stora och tjocka tallar. Tänker då genast på böckerna som berättar om hur träden kommunicerar med varandra.

Fast gott luktar det när jag och Sokko går förbi dessa högar med timmer. Måste erkänna så länge snön är kvar och det ögat ser, så ser allt ut som att det är bra gallrat.

Skickat efter boken ”Trädens hemliga liv” och sedan längre fram i tiden så önskar jag mig boken ”Trädets tid”.

Mitt hjärta gråter när jag ser alla stora avverkningar. För egna avverkningar med egen handkraft blir allra bäst. Då tas även hänsyn till djur och natur.

Nu när jag pratar om detta så längtar jag till torpet för att elda ved i vår gamla järnspis. Mår så gott i kroppen när det vedeldas. Allt naturligt är bäst på alla sätt 🙂

Ha en bra dag/ kram ❤

 

Ett gammalt hus

img_0012

Brukar fota detta gamla hus från den andra sidan men inte denna gång. Huset berör mig på många sätt. Tagit reda på vem som har bott här men vet just inget mera.

Vet att ett av deras barn byggde upp ett annat hus på samma tomt.

Ni vet att jag gillar att ni ska dela med er av era tankar runt det jag skriver. Vad får ni för er vad som har hänt och skett i detta hus när det var nybyggt och fint.

Hitta på och skriv vad ni vill som gör att jag och andra får njuta av era texter. Enda belöningen är att eran text blir läst 🙂

Tänk så många ödehus det finns som står och förfaller. Hörde en gång om ett hus som skulle säljas men köparen tyckte huset var för dyrt. Det fanns en hel del att göra på det huset. Nu står det huset och bara förfaller?!?!

Det är så många som vill ha eget boende och kanske vill ut till landsbygden. Varför inte sälja billigt, hyra ut eller ge bort huset innan förfall? Nej, egot vill ha mer!

Ja, det går att säga hur mycket som helt om ödehusen men det får räcka så här idag. Fantisera på nu och bjud in mig och andra till just din historia om detta hus.

Trevlig och fantasirik fredag/ kram ❤

I morgon kan det vara försent

img_0015

Jag har tänkt så mycket på detta med att gå ut. Resonerar som så att jag ska gå så mycket som jag bara vill och orkar.

Det kan komma en tid då du eller jag kanske inte kan gå ut alls. Då ska jag /du inte säga att jag/vi inte hade chansen för att gå ut.

Mycket här i livet skjuts upp med att så ska jag göra när jag är ledig eller detta ska jag göra när jag blir pensionär. Men vad vet du om vad livet har att erbjuda dig?

Detta är gratis plus enkla saker som många tar för givet var dag. En dag kan detta bli ett handikapp för dig.

Därför tycker jag att man ska njuta extra mycket av att vara ute i naturen. Smaka och känna av matens smaker (fast det kan inte en av mina bloggvänner). Lyssna in ljud, prata med insikt, skratta mycket, leva med andra ord ❤

Inte rafsa fram schampoflaskan och spruta ut schampot i all hast. Ta dig tid för att massera hårbotten och duscha bort skummet med rent mjukt vatten.

Vara glad för att du kan borsta dina egna tänder själv. Du kan klia dig själv. Toalettbesöken görs utan hjälp och så vidare.

Även om många jobbar och stressar på så tror jag det är viktigt att de försöker tänka på alla dessa små saker som vi tar för givet varje dag.

Tillåta oss vara i alla våra sju sinnen. Läs denna artikel: http://illvet.se/manniskan/kroppen/har-ar-vaara-sju-viktigaste-sinnen

En dag kanske vi har förlorat en eller flera av dessa viktiga sinnen. Då ska vi inte gräma oss över att vi inte gjorde detta lilla enkla när kroppen fungerade.

/kram ❤

 

 

 

Så här skrev jag igår

img_0002

Skäms innerligt

 

Vet ni om att jag skäms. Jag skäms så otroligt mycket. Igår så klagade jag på halkan och att det inte gick att gå de vanliga promenaderna med hunden på grund av det.

Året om och i ur och skur får jag gå ut så mycket som jag själv bara vill. Ska det vara synd om mig för att jag fick stanna inne en enda dag? Nej, absolut inte!

Helt klart att det blir ett begär att få gå ute med hunden ett par gånger om dagen. Njuta av uteluft och naturen. Det är gratis rikedom av högsta kvalité.

Samtidigt så sitter det en stor procent av sjuka, gamla och handikappade inne. Fjättrade vid sina bostäder eller andra hem. Tittar ut och önskar hett om att få komma ut som förr i tiden.

Visst ska jag skämmas och det ordentligt.

Ingen personal ledig, inga pengar finns, inga anhöriga som har tiden för sin ofrivilligt bundna släkting. Ja, jag kan räkna upp hur många olika scenerier som helst.

Det enda dessa medmänniskor vill göra, är att få komma ut. Låta luften svepa över dem. Känna dofter, lyssna in olika ljud. Solens smek över deras kroppar. Sträcka ut tungan för att fånga in en snöflinga, ljummet regn som strilar fint och mjukt över deras kroppar osv.

En rättighet som alla våra medmänniskor bör få göra men som inte får göra det. Hur tänker samhället som vägrar alla dessa instängda människor detta, är för mig en gåta.

Jag skäms i alla fall för min klagan om att vara inne en enda dag av trehundrasextiofem dagar.

 

© Ljusletaren

20 februari 2017

 

Ordningen återställd!

Igår så snöade det på blåisen som vi har överallt. Till och med is i skoterspåren. Det har gått bra att gå med icebugs men inte igår.

Nysnön packades in mellan dubbarna och det gick inte att gå någonstans. Det bara gled. Blev en otroligt kort prommis för vi fick gena hem.

Sokko ville ut igen senare på dagen men icke sa nicke sa jag 🙂 Fast jag gick bara lite bakom vår gård. Tur att Sokko har hundgård att vara i.

Skrattade gott när maken skottade snö för attans vad han gled längst ned på vår infart. Det gällde verkligen att se sig för och för varje steg.

En bil med släp körde förbi och det slirade på allt bra. Blev plogat på kvällen så att lite grus kunde titta fram igen. Ordningen återställd.

Icebugs och morgonpromenad var bara så härlig. Skottade sedan lite snö.

Att vara beroende av promenader är en härlig sak. För attans vad dagen igår kändes fel, även för mig och inte bara för Sokko.

Några bilder sen i morse/ kram ❤